imorgon. julafton. jag önskar mig inget, eller jo, ett matbord, fast det är ju inte så seriöst, även om jag verkligen vill ha det. sen önskar jag mig pengar till tatueringar. jag skulle kunna skriva nu att jag hatar julen, fast det gör jag inte, det är ju nästan hur mysigt och bäst som helst, det är min familj jag hatar. hatar är ett väldigt starkt ord, men just på julafton gör jag nog det.

If I hang myself in a Christmas tree would you be missing me?

min mamma bryr sig inte ett piss om julen, hon jobbar och stressar 24/7 och inte ens när det nalkas jul så slappnar hon av, man tycker ju att hon kunde, släppa jobbet lite anordna julpyssel med familjen, julbak osv, men sådant gör hon inte. hon bakar inte ens med oss. ska helt ärligt säga att jag just nu skulle kunna börja gråta för att jag är så besviken på hur min mamma är och vad hon prioriterar i livet. jobb, jobb och ännu mer jobb, lite vin, ja mer vin vin vin vin. detta är min mammas prioriteringar. jag som barn, ja jag är fortfarande ett barn, kanske skulle sett att hon tvingade hela familjen ha iaf en dag familjemys i veckan, och engagerade sig i familjen. har man skaffat en så bör man. bara för att vi barn gör sin grej, och sitter på sitt rum så betyder kanske inte det att vi inte vill ha familjemys. jag kan helt ärligt säga att jag inte känner mina småsyskon, eller känner gör jag, men mest ytligt för att vi bor under samma tak. min syster och jag är så olika att jag vill kräkas och står inte riktigt ut i hennes sällskap längre än 10 min innan vi börjar tjafsa, och min lillebror och jag var rätt lika, men nu har han också gått och blivit dum. jag och mamma har heller ingen sådan där riktig mor och dotter-relation som alla andra tycks ha, vi är allt för olika, och folk som känner mig bra nu kanske tänker, "nääää, ni är sjukt lika.", visst vi är lika på sättet, att vara envis osv, men i åsikter och hur vi ser på saker och ting och vad vi prioriterar i livet, HELT olika. kan bli helt tokig av frustration när jag hör min mammas åsikter och tänk. usch.

att känna sig malplacerad i sin egna familj.

stora händelser jag ser fram emot 2010, först ut kommer studenten den 4 juni, sen min 20års dag den 20 juni, sen emmabodafestivalen någon gång slutet på juli och sist men inte minst om allt går som det ska så åker jag till australien i minst 6 månader för att bo lite hos min käre far och lära känna min släkt på den sidan mer. hoppas att allt med pengar och visum, biljett och allt det där löser sig. nu vet jag inte vad jag ska skriva mer, vet inte ens om någon som läser detta blogginlägg kommer förstå vad jag snackat om. mest skrivit av mig. tack för mig.

go'kväll


Följ min blogg med bloglovin